wow its here

Kvällskreativiteten är här igen. Som lovat. Dock är jag lite trött. Skola på onsdag, då måste man va uppe innan tuppen gal. Så tidigt gick jag upp för en och en halv vecka sen. Sedan dess har dygnet vänt och vridit på sig lite hur det velat.

Ibland underskattar jag mig själv och hur mycket jag egentligen kan leverera. Som den sociala kapaciteten. Den kommer och går för min del. Ibland blir jag bara så sur på mig själv, när jag inte har förmågan att snacka. Man tycker att man är sämst. Sen, när man minst anar det, dyker den upp, och självförtroendet stiger i högan sky. Dock är det ju svårare när man lever i ett engelsktalande land, att uttrycka sig med lika brett ordförråd eller uttryck. Men då kan man lugna sig själv och beskylla sin osocialitet med att språket inte är lika familjärt för en. Det finns ju inget man kan göra åt saken förutom att bara släppa taget om egot, eftertänksamheten och angelägenheten att ge ett bra intryck. Jag ska bara vara mig själv och inte bry mig om att det språk, som inte är mitt modersmål kanske hackar en aning vid konversationer med nya människor man aldrig träffat. Då är det upp till dem, de får tycka vad de vill. Stanna eller gå. Ibland kan mina engelska meningar vara lika kassa som ett texturdrag från google translate. Men det går bättre för varje dag. Fastän jag använder svenska varje dag. Förvånande att min svenska fortfarande lever efter två veckor av engelsktalande och svensk-engelsk översättning i huvudet varje dag.

Jag har känt på sistonde att jag på sätt och vis förändras här. Såklart kan jag ju inte förbli den samma människa jag var när jag bodde i sumpan. Livsstilen ändrar mig. Folket ändrar mig. Vädret. Maten. Otillgängligheten av svensk teve, svensk mat och svensk textning har gjort mig mer, jag vet inte vad, någonting man inte kan förklara. Inte amerikansk, men inte heller mindre svensk. För svenskheten har ökat sedan jag kom hit. Ville ju nästan skrika när jag såg en lingonsyltskonserv från Sverige här. Normalt? Eh, ja? Uppskattningen har ökat, mer för varje dag. Det är nog den som formar mig. Min uppskattning till livet och människor.

Glad att jag gjorde det här. Just det, tacksamhet! Det är ordet. Tack!