I lördags var jag på bröllop. Min värdmammas pappa skulle gifta sig. Vi åkte dit på morgonen till lokalen och skulle hjälpa till, men ingen hjälp behövdes. Då åkte vi till brudgummens hus för foton. Vädret var sjukt, 30 grader och ingen vind... Hm, inte så härligt, när man ska bli fotad också. Var helt slut av det. Hade dessutom min långklänning, det var inte så nice ska jag säga. Men fotades gjorde vi. Jag fick vara med på familjens foton, jag vet inte men det kändes liksom inte som att jag skulle vara med där för jag är bara deras utbytesstudent. Men de sa att jag var tvungen typ. Så ja, inget mer att säga om den känslan. Har liksom inga fler åsikter. Iallafall, vi gick in och åt lite snacks, träffade deras släkt. Jaimi har en bror och hennes pappa har en massa syskon, som har barn allihop. Sen hade hans fru en massa släkt också. 300 pers sammanlagt. Sen var det dags att åka till huset, eller lokalen de skulle vigas i. Det var fett mycket folk där redan, vigseln var jättefin och gick relativt fort. De spelade olika sånger under vigseln, gospel typ. Sen var det slut och alla gick ut i hallen för rummet skulle förberedas med alla bord och allt skulle flyttas. Så vi väntade. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till släkten, jag känner ju ingen där egentligen. Bara hälsade på folk, sen stod jag lite ensam där för mig själv och lekte med min kamera. Kände att jag var ett plåster på min familj lite, men ändå itne. Bara när jag inte hade något att göra. Vi satte oss och maten kom. Först sallad i en ostkorg, sen biff med potatismosliknande sak, dessert var bröllopstårtan, men jag såg aldrig när de skärde den. Den var god. Enkel men sjukt god. Maten var hyfsad. Sen var det dans, men först en överraskning, Elvis kom dit och sjöng. Sjöng gjorde han en hel del, typ alla låtar Elvis hade. Jag satt med prästen och hans fru. Hans fru var halvsvensk, men kunde ingen svenska, synd. Hennes släkt hade emigrerat från Sverige på 1800 talet. Hon kunde väldigt mycket om sin bakgrund. Hennes gammelmormors mamma skulle åka på titanic egentligen men de avbokade i sista sekund för ett bröllop de skulle på. Tur för dem, sen föddes hennes gammelmormor. Cool berättelse! De flesta har intressanta bakgrunder, de kan väldigt mycket om sina far och morföräldrar. Men man kan ju förstå det. Amerika är ett mycket emigrerat land. Min kompis från soccer är halvskotte. Hon hade skotsk accent när hon var liten men fick gå speech class för att bearbeta bort den när hon gick i mellanstadiet, bara för hennes mamma inte ville. Tillbaka till bröllopet, det var dans i slutet, dansade inte. Bara lite med mina värdsystrar för de ville så gärna. Annars satt man och drack något eller pratade, tittade, hälsade på folk, satt och chillade i en soffa. Kul upplevelse, det är lite som på film, fast enklare, människorna är intressanta.
Sen var klockan sent, jag var fett trött. Vi åkte hem och lade oss direkt. Kollade lite på film innan jag lade mig, sen däcka jag. Det amerikanska livet är verkligen hektiskt till min förvåning. Men det är kul, tiden går fort och man upplever nya saker varje dag. Varje dag har något nytt att ge, uppskattar det. Trots att dagarna går upp och ner tillsammans med humöret. När jag är nere tänker jag dock på att det blir bättre, har ju märkt att jag har ganska stora humörssvängningar här. Ena dagen är jag jättejätteglad, sen är jag ledsen med hemlängtan. Eller som mina vanliga dagar med mitt humördiagram som går upp efter varje timme. Till slut är jag glad och går på fotbollsträning, då blir jag utmattad och humöret stannar till. Nu blir det av att skriva ett till inlägg om igår.
Kör lite inläggsmaraton, nu när jag väl har tid och inga läxor, woo!
måste kisa hela tiden. Har ont i huvudet ibland, på grund av det.
Luba kan vi ser kort på brudparet och bröllopstårtan?
SvaraRaderavad roligt med ett så amerikanskt bröllop. Jag gillar att du skriver så mycket och med bilder. Och vad de har på sig i skolan är sjukt kul och intressant, haha. och vad du har på dig!!!
SvaraRadera