lördag 22 oktober 2011

Efter regn kommer solsken

Hade som sagt en jobbig dag nyligen. Mådde dåligt i hjärtat, och kroppen. Mest psykiskt. Hade hållt allting inom mig all för länge så det var nog dags att släppa ut det. Så jag pratade, och grät ut hos min värdpappa, och plötsligt blev allt så mycket enklare. En börda lättades från mitt hjärta, från sinnet, och det fanns inga problem längre. Som att jag klev över tröskeln till nästa steg av denna resa, det var inte lätt kan jag säga. Det är aldrig enkelt att visa sina känslor för någon man inte kännt så länge, jag har svårt för det. Ville inte heller att de skulle tycka jag var missnöjd med något, för det var jag inte. Kände mig så himla övergiven bara, behövde någon som fattar vad jag gick igenom och vad jag går igenom, så jag förklarade allt. Relationen till familjen och mig är så mycket enklare nu. Jag känner mig friare i att kommunicera med dem i och med att de nu förstår hur läget är. Det har ju trots allt gått två månader och det är okej att jag känner som jag gör, tyckte mina värdföräldrar med. Så allt är lugnt nu, oj det var en riktig milstolpe, men jag klarade det. Yes.

Iallafall för att kompensera deppdagen, blev fredagen raka motsatsen. Jag hade tidigare blivit bjuden till min kompis Heathers födelsedags-dag, där vi skulle spela paintball i duluth. Så det var planen för fredagen. Hon hade gett ut ett papper men planering på dagen. Så jag fick skjuts till hennes hus på morgonen. Var fortfarande lite nere efter torsdagen så att vara på det glada och pigga humöret var riktigt kämpigt. Men jag klarade mig igenom det. Det var inte lätt, men jag kände de flesta sedan förut, orkade inte vara nysocial mot de jag inte kände. Försökte dock. Nog om det. Vi åkte till Duluth 6 stycken tjejer och Heathers mamma. Hon körde. Duluth ligger norr om Brainerd. Paintballplatsen vi spelade på låg faktiskt i Wisconsin så nu har jag varit en till stat här i USA. Paintballen var sjukt kul, i början var det så himlans nytt och läskigt men man kom in i det och det var inte alls så läskigt som jag trodde det skulle vara. Man bara siktade och sköt. Jag prickade ganska mycket. Vi spelade i två lag, och sen kom mamman och spelade lite här och var. Cool morsa.

Dock hände det en sak under tredje rundan. En tjej i det andra laget var inte så hänsynsfull så hon såg sig inte för utan sköt på mig från ca en halvmeters avstånd. Och det är nära, för kulan flög så snabbt och träffade mellan mina fingrar jättehårt. Gjorde ont och hade ingen känsel i ena fingret under en lång stund. Men det blev bättre efter ett tag. Jag har fortfarande ett sår och det känns konstigt.
Iallafall, vi spelade klart och åkte tillbaka till Minnesota, Duluth. Trodde att vi skulle shoppa, för det stod så på listan så hade tagit med mig pengar lixx, men nej det nämndes inget ord om det. Vi gick på restaurang och åt minipizzor, sen åkte vi hem. Hemma hos henne hängde vi i hennes hot-tub och de snackade en massa gossip. Visste inte alls vilka det var de snackade om men det var intressant. Allt på engelska höhö, som på film. Efter det gjorde vi banana split och kollade på skräckfilm. American haunting hette den, den sög. Inge bra gjord, men helt okej ändå. Sen somnade vi, och på morgonen gjorde hennes mamma french toast, mums. Sen kom min hostmama och hämtade upp mig och vi åkte hem. Hann hem och byta om, sen åkte vi vidare till min värdpappas föräldrars hus. Där skulle de skjuta och öva inför deerhunting, älgjakt. Där skulle tjejerna, mina värdsystrar, öva på att skjuta med sina gevär. De är tio och tolv år gamla... De skulle sikta på ett träd som hade en vit tavla på sig med en ring, man skulle skjuta i ringen. De övade länge och gevären var sjukt kraftiga. När de skjöt, föll de nästan bak av kraften från geväret. De prickade och var jätteduktiga. Om tre veckor blir det på riktigt, så ska de skjuta älg. Man får bara skjuta en älg per person, per säsong. Så därför skjuter också tjejerna. De är super excited. Ska bli gott med älgkött i vinter! Iallafall fick jag också pröva skjuta med ett gevär, lite svagare i kraften, men samtidigt samma kulor och på en måltavla. Prickade precis mitt i ringen, två gånger på samma ställe. Hade bara tre kulor dock. Det var det roligaste jag gjort på länge. Fast man får typ inte skjuta med vapen enligt utbytesstudentprogrammet, visste inte det förrän jag blev påmind efter jag hade skjutit, sorry. Dum regel...

Efter det åkte min värdpappa och hans släktingar för att bowhunta, med pil och båge efter älgar. Vi andra stannade hemma och spelade spela och åt mat. Sen kom de andra hem , ingen vinst dock. På kvällen åt vi efterrätt och sen var det dags att åka hem.

















Kort sagt, en rolig och fullspäckad helg, det är det bästa botemedlet mot all nedstämdhet och ledsamhet. Behövdes verkligen, och jag mår bättre, trots detta äckliga sår. Puss

4 kommentarer:

  1. Saknade dina spännande inlägg med bilder, som det här:-) Jag är glad att du är bättre, såret läker, som alla sår gör;-) kram älskling!
    N

    SvaraRadera
  2. ta hand om dina värdefulla piano-fingrar, kramar i massor

    SvaraRadera
  3. åh vad skönt att det känns bättre, du är stark lubi! c

    SvaraRadera