Mitt liv innan USA

Tittar tillbaka på iphonebilder tagna i sverige. Saknar, men samtidigt känns det som jag går vidare. Skapar ett liv här, lär mig nytt. När jag ser tillbaka upptäcker jag också att människan som jag var då inte är densamma längre, jag känner att jag ändrats så mycket sedan jag flyttade. Gained some experience which builds me up and strenghtens me. Ska fokusera lite mer på engelskan nu, ty börja kolla, läsa och prata engelska mycket mer än vad jag gör. Därför jag är här ju! Puss

Shopping

Jenna frågade mig om jag ville med på en shoppingrunda i stan. Det finns inte så värst mycket här men de har en mall där vi kollade uggs och köpte glass. Hittade min mascara äntligen! Hittade också moroccan oil, den där som Maria montazami använder. Annars har jag städat lite, pluggat och snart ska jag äta. Imorgon blev jag övertalad att gå på paranormal 3, usch vill inte, men lite halloweenkänslor måste upplevas. Utöver det blir det ek till runda pumpkin carving. Ha ett bra höstlov alla ni svenskar!

en torsdagseftermiddag

Efter skolan går jag till gymmet med Johanna. Vi tränade abs. Tufft var det.
Sen hämtar min hostdad oss och lämnar henne. Jag och hostdad åker hem och byter om, sen åker vi och hämtar Kaylea som ska på dans. När vi lämnat henne så blir det äta middag ute. De andra i familjen var borta på fotboll och åt på mcdonalds så jag och min värdpappa åt på buffalo wild wings. Servitrisen säger att jag ser ut som 12... Fattade inte riktigt det men hostdad förklarade att de säger så typ för att se om man är över 21, för alkoholen typ. Men ändå, blev lite orolig, ser väl inte ut som tolv heller?
Iallafall så åt vi, snackade om festande i usa, spännande. Det visade sig att min värdmammas pappa hade en hög position i Brainerds council så när hans son, min värdmammas bror, var runt 16 och hamnade i trubbel införde hans pappa en curfew i hela staden. Så därför, på grund av sonen, min värdmorbror, så får man inte vara ute senare än 11 på veckodagar om man är under 18. Så har det varit i tio år nu typ, bara för att hans pappa skulle kunna hålla koll på honom när han var ung. Iallafall så var det gott och sen hämtade vi Kaylea från dansen. På vägen lyssnade vi på ashög musik från min ipod (spotify<3), för hans bil har en grym bas. I dansstudion träffade jag en som jobbade där och fixade in mig på en balettkurs på torsdagar för att börja dansa lite iallafall. Och bli lite vigare hehe.. Det är svårt att hoppa in i klasser nu men nästa termin då de börjar med nya grejer ska jag börja, tills dess blir det nordic ski och balett. Inte så pjåkigt! Sen åkte vi och köpte en present till min kompis som fyllde år och sen köpte vi glass. Kunde inte blivit en mer lyckad torsdag!
gonatt!

Life’s what you make it

      Min kompis Ali pa fotolektionen skrev detta:

This life is what you make it. No matter what, you're going to mess up sometimes, it's a universal truth. But the good part is you get to decide how you're going to mess it up. Girls will be your friends - they'll act like it anyway. But just remember, some come, some go. The ones that stay with you through everything - they're your true best friends. Don't let go of them. Also remember, sisters make the best friends in the world. As for lovers, well, they'll come and go too. And babe, I hate to say it, most of them - actually pretty much all of them are going to break your heart, but you can't give up because if you give up, you'll never find your soul mate. You'll never find that half who makes you whole and that goes for everything. Just because you fail once, doesn't mean you’re  going fail at everything. Keep trying, hold on, and always, always, always believe in yourself, because if you don't, then who will, sweetie? So keep your head high, keep your chin up, and most importantly, keep smiling, because life's a beautiful thing and there's so much to smile about’

till alla

Jag tror det bliev lite for myvcket fokus pa det negativa. Det positiva bara forsvann dar lite, vanished.
Lat mig beratta for er.

Jag har en underbar familje som kor mig overrallt! Underbara syskon som introducerar mig for folk genom att saga: har ar min syster.
Skolan ar super! Har de basta lektionerna med de basta lararna, de ar snalla mot mig och om jag har lite for mycket kan man bara saga till.
Skolan borjar bli enkel och att lara sig ar sa himla kul, speciellt historia, alskar amerikansk hoistoria och mitt betyg kommer ga upp efter det har provet fran c till b.
Jag ar glad att jag kan komma ut frn skolan iblan och bara kopa en kaka, kakor finns det mycket av har, til efteratt i skolan.
Den norksa killen har bytt skap sa nu har han sitt skap vid oss andra sajag kan prata svenska da och da nar jag har lust.
Manniskorna ar sa fina har, de ar sociala och glada och oppna. Enkelheten ar the beauty of this town liksom.
Bara man sager att man ar utbytesstudent blir alla sa fashinerade och att skaffa kompisar blir da ocksa enklare!
Mina kompisar kommer mig narmare, forsoker hitta nya, och bygga upp relationer med de jag gillar. Folk jag kanner halsar pa mig i korridorerna och
lyser up min varda med sina leenden och sager hi Luba!!!
Jag alskar att prata amerikanska och har fatt berom for mitt jattebra uttal. Jag ar den basta av alla utbytesstudenterna pa att snakca engelska
och jag alskra att vara flytande pa det antligen.
Mina vardforaldrar ar de basta jag kunde fatt. Roliga och glada ocha alltid pratsugna. Skamtsamma ar det basta med dem.
De skamtar och gor vardagen mycket roligare an vad den ar, jag har kommit dem sa nara att vad som helst ar okej att gora.
Kanner mig inte som en gast, mer som en familjemedlem, och de vill verkligen att jag ska kanna mig som en. De berattar om sin ungdom
och hur det var nar de var som jag, det ar sa intressant att fraga manniskor om deras liv har, sa faschinerande. Skulle aldrig
fa leva sa manga andras liv och vinna deras erfarenheter om jag inte skulle kommit hit.

Jag alskar livet har, det ar nytt och sa fullt av olika mojligheter att jag nastan inte racker till!

Tacksam for allt jag far uppleva, tack mamma och pappa for denna resan. Love you<3
Tack till alla som stottar mig i allt jag gar igenom, without you skulle det inte vara sa enkelt som det ar!


Inget negativt kvar, allt ar sa himla bra nu nar man skriver om allt jag gillar. Det som ar negativt jag berattade om forut kan suddas bort,
det var bara lite vardagshandelser som ar onodiga.

Ska borja med pluslistor, positiva listor som jag bara skriver om allt bra som hander. Ah jag ar taggad pa detta.
Ha en superfredag imorgon!

Karlek+ lite fina bilder

puss

livet ar fett bra nar man ar i usa! Snart e det halloween, ska skara i pumpor igen. Coockies till efteratt och vardfamiljen som gor hot fudge med glass efter middagen. Mat har man lite for mycket har, lit for gott och lite for farligt. Manniskorna e fett trevliga och det borjar bli enklare att komminicera nu nar spraket sitter i huvudet. Ingen translation anymore nejnej. Imorgon ar det fredag, antligen!!! Pussar, hoppas alla har det asbra vart ni an befinner er!

Bättre spontana kramar kan man inte få, tack klassen!!!!!!!!!!!

 ,Blev så glad när jag såg detta! Pusspåer <3

Efter regn kommer solsken

Hade som sagt en jobbig dag nyligen. Mådde dåligt i hjärtat, och kroppen. Mest psykiskt. Hade hållt allting inom mig all för länge så det var nog dags att släppa ut det. Så jag pratade, och grät ut hos min värdpappa, och plötsligt blev allt så mycket enklare. En börda lättades från mitt hjärta, från sinnet, och det fanns inga problem längre. Som att jag klev över tröskeln till nästa steg av denna resa, det var inte lätt kan jag säga. Det är aldrig enkelt att visa sina känslor för någon man inte kännt så länge, jag har svårt för det. Ville inte heller att de skulle tycka jag var missnöjd med något, för det var jag inte. Kände mig så himla övergiven bara, behövde någon som fattar vad jag gick igenom och vad jag går igenom, så jag förklarade allt. Relationen till familjen och mig är så mycket enklare nu. Jag känner mig friare i att kommunicera med dem i och med att de nu förstår hur läget är. Det har ju trots allt gått två månader och det är okej att jag känner som jag gör, tyckte mina värdföräldrar med. Så allt är lugnt nu, oj det var en riktig milstolpe, men jag klarade det. Yes.

Iallafall för att kompensera deppdagen, blev fredagen raka motsatsen. Jag hade tidigare blivit bjuden till min kompis Heathers födelsedags-dag, där vi skulle spela paintball i duluth. Så det var planen för fredagen. Hon hade gett ut ett papper men planering på dagen. Så jag fick skjuts till hennes hus på morgonen. Var fortfarande lite nere efter torsdagen så att vara på det glada och pigga humöret var riktigt kämpigt. Men jag klarade mig igenom det. Det var inte lätt, men jag kände de flesta sedan förut, orkade inte vara nysocial mot de jag inte kände. Försökte dock. Nog om det. Vi åkte till Duluth 6 stycken tjejer och Heathers mamma. Hon körde. Duluth ligger norr om Brainerd. Paintballplatsen vi spelade på låg faktiskt i Wisconsin så nu har jag varit en till stat här i USA. Paintballen var sjukt kul, i början var det så himlans nytt och läskigt men man kom in i det och det var inte alls så läskigt som jag trodde det skulle vara. Man bara siktade och sköt. Jag prickade ganska mycket. Vi spelade i två lag, och sen kom mamman och spelade lite här och var. Cool morsa.

Dock hände det en sak under tredje rundan. En tjej i det andra laget var inte så hänsynsfull så hon såg sig inte för utan sköt på mig från ca en halvmeters avstånd. Och det är nära, för kulan flög så snabbt och träffade mellan mina fingrar jättehårt. Gjorde ont och hade ingen känsel i ena fingret under en lång stund. Men det blev bättre efter ett tag. Jag har fortfarande ett sår och det känns konstigt.
Iallafall, vi spelade klart och åkte tillbaka till Minnesota, Duluth. Trodde att vi skulle shoppa, för det stod så på listan så hade tagit med mig pengar lixx, men nej det nämndes inget ord om det. Vi gick på restaurang och åt minipizzor, sen åkte vi hem. Hemma hos henne hängde vi i hennes hot-tub och de snackade en massa gossip. Visste inte alls vilka det var de snackade om men det var intressant. Allt på engelska höhö, som på film. Efter det gjorde vi banana split och kollade på skräckfilm. American haunting hette den, den sög. Inge bra gjord, men helt okej ändå. Sen somnade vi, och på morgonen gjorde hennes mamma french toast, mums. Sen kom min hostmama och hämtade upp mig och vi åkte hem. Hann hem och byta om, sen åkte vi vidare till min värdpappas föräldrars hus. Där skulle de skjuta och öva inför deerhunting, älgjakt. Där skulle tjejerna, mina värdsystrar, öva på att skjuta med sina gevär. De är tio och tolv år gamla... De skulle sikta på ett träd som hade en vit tavla på sig med en ring, man skulle skjuta i ringen. De övade länge och gevären var sjukt kraftiga. När de skjöt, föll de nästan bak av kraften från geväret. De prickade och var jätteduktiga. Om tre veckor blir det på riktigt, så ska de skjuta älg. Man får bara skjuta en älg per person, per säsong. Så därför skjuter också tjejerna. De är super excited. Ska bli gott med älgkött i vinter! Iallafall fick jag också pröva skjuta med ett gevär, lite svagare i kraften, men samtidigt samma kulor och på en måltavla. Prickade precis mitt i ringen, två gånger på samma ställe. Hade bara tre kulor dock. Det var det roligaste jag gjort på länge. Fast man får typ inte skjuta med vapen enligt utbytesstudentprogrammet, visste inte det förrän jag blev påmind efter jag hade skjutit, sorry. Dum regel...

Efter det åkte min värdpappa och hans släktingar för att bowhunta, med pil och båge efter älgar. Vi andra stannade hemma och spelade spela och åt mat. Sen kom de andra hem , ingen vinst dock. På kvällen åt vi efterrätt och sen var det dags att åka hem.

Kort sagt, en rolig och fullspäckad helg, det är det bästa botemedlet mot all nedstämdhet och ledsamhet. Behövdes verkligen, och jag mår bättre, trots detta äckliga sår. Puss